Skrivandet blir inte alltid av...
...men tankar och funderingar finns ju nog. Beslöt ju för en tid sedan redan att inte bara skriva om min sjukdom, för det blir för ensidigt. Då man blir sjuk i nåt som kommer att finnas med hela livet så ändrar man sig nog som människa. Det är bara så. Jag personligen har ju inte tänkt alls på det förrän det hände en själv. Så ni av mina vänner som hade en sån sjukdom förrän jag själv fick en; har sagt att jag förstår osv men nä, inte har jag fattat. Ingen fattar förrän man insjuknar själv i en autoimmun sjukdom. Eller nån annan sorts sjukdom, som ej syns utanpå. Livet lär, och oj vad jag lärt mej sen motgångarna började komma. Nu är jag i ett skede i mitt liv, där jag borde göra stora beslut, men jag måste tänka på andra också, som jag oftast gjort. Jag har satt mej själv i en sådan situation där jag i lugn och ro följer med, ser till att alla närmaste har det bra och bara andas ut, väntar att något troligtvis kommer att ske osv. Kan inte förklara bättre just nu, och vissa av er k...