Bubblor på olika sätt
Då man haft lite olika ”bubblor ” här sen april så vet jag inte hur mångte bubblan jag är inne i just nu. Begravningen närmar sig och står vid sidan av sönerna och hänger med i deras bubblor. Man får vara som en kameleont och respektera allas bubblor. De har en tung tid bakom sig, och en tung tid framför sig. Har fina söner som ärvt av sin pappa gener, och sätt som jag under den sista månaden märkt så tydligt. Fint på något sätt men tillika känsligt förstås. Jag har bearbetat mycket, och känner att jag godkänt att Stigu inte finns mer på denna jord. Men jag är säker på att han finns nånstans däruppe och följer med. Hur jag och många andra reagerar på begravningen är helt en annan femma, och känns hemskt just nu. Tur så är veckan fullspäckad med allt möjligt, så tankarna är inte hela tiden på begravningen och minnesstunden. Nu samlar jag krafter för kommande saker, som komma skall. Fan vad fel att så unga pojkar ska ta adjö av sin pappa!!!! Det är såååå fel!!!! Så...