Inlägg

En ”Etta” i 9 år

Bild
 Kom just på att precis denna tid för 9 år sen var jag jättesjuk men envis och trodde det var normalt… Jag var olidligt trött, orkade absolut ingenting och drack och pissade, pissade och drack. Hann knappt ner till Prisma så måste jag springa in på toaletten… och då jag körde hem så hade jag svårt att hålla ögonen uppe. Men trodde det var ”normalt”. Tonårs förälder som jag var… 🙁 Pratade inte heller så mycket om hur jag mådde, envis som jag är. Nog blir det bättre. Och det var faktiskt en varm sommar också 2016. For ändå för säkerhets skull till läkaren efter en tids funderingar. Nästa morgon ringde läkaren och sade att nu till Jorv. Du får inte själv köra. Ditt långtids socker är skyhögt, och du måste läggas in. Ni kan tänka er hur det kändes… Där låg jag sen, först på akuten nästan hela dagen, där de tog massor med prov. En läkare sade att jag redan kan meddela att jag inte kommer hem.  Efter en tid flyttades jag till avdelningen med koll dygnet runt. Där låg jag i dropp oc...

Lycklighets känsla

Bild
 Fick här för en stund sen en konstig men välkomnad känsla. Känner mej lycklig. Känner mej ok med mej själv och tillvaron. Beror väl även på det att jag fått ha Bella här och känner mej behövlig… 😉 Ni som känner mej vet att jag t.ex alltid sminkar mej före jag går ut. Idag var vi osminkade på morgonlänk och jag var helt ok med det! Är egentligen stolt över mej själv. Tänkte bakåt och visst gick jag också utan smink i Björneborg på morgonmål…  Detta betyder att jag äntligen godkänt mej som jag är, med alla fel, brister och extra kilon. Känns så förbannat skönt!  Skriver aldrig om det som hänt varför jag fått en känsla av att alltid sätta mask på mej, men det är nu slut!  Jag tror äntligen jobbet med mej själv är gjort! Har varit upp och ner men det var det värt. Njuter av tillvaron, vänner och familj. Säger jo och nej. Säger ärligt vad jag tycker och tänker, i gott och ont. Men jag är ärlig. Jag har inte heller dåligt samvete för något. Så här ska jag leva.  Län...

Hälsningar från semester firaren

Bild
 Äntligen en ljus morgon då man vaknade klockan 8. Jep! Klockan 8. Jag har kommit in i semester tiden!  Har haft en fin början på semestern då jag upplevt fina artister med ljuvliga människor.  Påtat på mina blommor, tvättat mattor och fått se mina söner. Gjort sånt som jag själv viljat, och njutit t.om av de regniga dagarna, men inte alla förstås. Lite less har man nog blivit, men tagit dagen som den kommer.  Har fått ett lugn i mej som jag inte haft på jätte länge. Kan ärligt säga att denna sommar har jag njutit av. Hjärnan går inte på högvarv och känner mej så lugn. Är så skön känsla efter några skit år bakom. Har äntligen godkänt mej själv som jag är, gör saker som jag tycker om, och kanske överraskar med vissa saker (ett tredje hål i näsan t.ex 🤣) Ett orosmoln har ändå funnits sen maj, men igår var jag till läkaren för vill inte fortsätta med den värk jag haft i min häl. Plantar faskiit anade jag och så var det. Har gjort allt jag kunnat men nu gav jag upp. Nu ...

Semester dag 1

Bild
 Hej på er! Såg att jag skrivit i inlägget här nedan att bara låta allt vara…  Har gjort så, slutat fundera på saker som jag inte kan göra något åt, inte ge min energi till sånt som inte kan lösas bara så där, och tar inte så mycket stress av saker och ting.  Har bara låtit allt köra på.   Har det sista året haft upp och ner med tankar, känslor, oro osv. Men det har man ju då allt i livet ändrat, typ för mina söner osv. Men nu ser man att ljuset och glädjen för livet återvänt. En lärdom att leva dagen som den kommer. Det kan man inte som mamma eller vän lära. Säger nej tack till sånt jag inte orkar med, säger ja tack till det just jag för tillfället vill. Ja, verkligen man växer psykiskt fast man är redan 50+! 😉 Jag har haft glädjen att få nya vänner de sista åren, vilket jag är så tacksam över! Klart de gamla vännerna finns kvar också, men vissa av dem är mera med nu än andra. Så blir det bara. Och det är mer än fine! 🥰 Som ni såg på midsommarafton på bilderna så ...

Vår 2025

 Har inte skrivit på länge, för har låtit allt bara vara. Inget nytt på gång.  Trivs jättebra i lägenheten jag flytta till. Har fått alla saker på rätt plats, för en tid i alla fall… 😂 Har varit mycket med Bella i Evitskog och det känns bra att vara där också. Ser på mina pojkar att livet lärt dem en hel del sen deras pappa gick bort, men ser äntligen livsglädjen i deras ögon. Har varit en tung tid att följa med dem, men även lärorikt.  Själv är jag så arg på mej själv då orket inte riktigt finns till allt man borde orka med, men har ju varit sjuk i nästan 4 veckor, så försöker ge mej tid.  Annars allt helt ok, ska bjuda sönerna på mat imorgon och bara njuta av att vara mamma. Kram! 

Ett blad är vänt

Bild
 Godmorgon! Januari kom och for. Packade, kasserade och sålde bort saker. En flytt blev aktuell fast jag inte hade tänkt att flytta. Ibland händer det saker som man måste utforska vidare. I detta fall en flamingo tapet i vessan… 🤣 Alla pusselbitar börjar äntligen hitta sina rätta platser, och det handlar inte bara om mej. Verkar som om denna vår för med sig fina saker, och det tycker jag att alla är värda i min närmaste krets. Jag har bytt blad nu i min bok. Jag har jobbat med mej själv. Jag har funnit mej själv. Jag har gett utrymme åt de käraste så att de får växa. Att inte vara den där lejonhonan som bara gör dem en björntjänst. Och ända älskar jag dem mest i hela världen.  Jag har även framkallat en massa foton som jag ska börja stoppa in i fotoalbum. Ledsamma foton, glada foton, foton från livet som mina fina söner får ta del av sen nångång. De får uppleva massor då de ser fotona, sen nångång. Foton är viktiga, så ta dej tid och gör "riktiga" foton och låt inte alla bli...

Öppen bok eller…

Bild
 Nä, är inte helt en öppen bok här på bloggen. Vissa saker skriver jag inte om, fast jag hur sku vilja. Det handlar om att respektera andra personers integritet.  Igår hade jag ett mycket behövligt samtal med min  ”terapeut”som förstår vissa saker utan att jag desto mer behöver berätta.  ”Gömde in mej” igår hela dagen. Var en osocial människa som inte orkade något. Det är bra med såna dagar också. På kvällen måste jag prata, så då var hon där.  Hon som känner mej från 5 års ålder. Och vet i princip allt. Var så skönt att säga i ord det jag oroar mej för. För nu känns det så mycket bättre.  Jag ska inte ha många såna här dagar som igår. Men då det känns så, så måste man låta det komma. De här ”hängan dagarna”. Men; fick köket städat… 😂 Tack för att du är du. ❤️