Ettans Mia

Haha... Vi skämtar ofta med en annan Mia om vem som är ettan. Hon är ettan här i vår by, för hon kom först hit... Jag är tvåan i det fallet. Men min blogg döpte jag ändå till Ettans Mia, för det sku bli en blogg om mitt lilla fel. Min blogg har hjälp mej personligen massor, då jag fått skriva av mej, fått personliga meddelanden med kämpar hälsningar osv. Min blogg hjälpte mej bort från det onda, och gav mej en riktlinje. Framåt, uppåt. Jag har blivit mej själv igen. Eller kanske inte den jag var, utan en med mera erfarenheter i ryggsäcken. För ett år sen satt jag här och hängde och var helt orkeslös, idag full med iver. Är glad att solen lyser, är nöjd att det regnar, då får man gjort nåt inne osv. Är förstås lite arg på mej själv då jag inte insåg lite tidigare att nåt var fel. Eller förstod det nog, men var kanske ändå lite rädd att få veta. Ni vet, människan fungerar så ibland. Jag blev intervjuad för ca. 1 vdcka sedan, om min sjukdom och hur jag förhåller mej till den. Då frå...

Trevlig midsommar! Vi gjorde inget extra, vi var i "standby" ifall gossarna sku behöva oss. De var med sina kompisar och lovade ena av dem att jag hämtar hem sen då det är dags. Allt gick bra. Jag firade lite med grillmat, nypotatis och rabarberpaj. Allt där gick också relativt bra, tills jag kl. 23 bestämde mej att ta en liiiiten bit rabarberpaj till. Doserade insulin enligt "lagens alla paragrafer", hade lite högt före den här biten så lade till lite extra insulin. Åt den och njöt... Försökte hålla mej vaken framför tv:n. Låg på soffan o såg på tv, tröttheten kom på, men skulle söka sonen 1:30 så fick bara halvslumra. Då jag skulle starta tog jag blodsockret och voj voj: 17,8!!!! Har inte varit så hög sedan förra sommaren och det kändes nog. Stack till insulin och for efter sonen. Då vi kom hem hade bs sjunkit med futtiga 2...Hade 15,7. Stack igen lite och for o sova men på morgonen var jag totalt slut. Kändes som om mitt huvud hade glassplitter i sig o...

Blev igår intervjuad av en annan Maria som också har diabetes. De gör en forskning för Åbo Akademi, vilket är jättebra att man forskar i sjukdomen, vården och allt möjligt annat. Kändes jätteskönt att prata o berätta åt en sån som levt med sin sjukdom länge. En fråga var: om jag tycker att jag är sjuk eller frisk. Jag svarade att jag ser mej som frisk. Har bara ett organ som inte fungerar men alla andra fungerar så är frisk. Varför jag skriver nu är det att jag tänkte berätta om en vanlig episod i mitt liv nuförtiden, som kanske nån av er förstår lite ens varför man ibland ändå blir irritterad. Jag höll på och städa just. Halva huset dammsuget. Känner mej lite svag, och darrig, så jag visste att nu blir jag låg. Hastigt blodsocker mätaren fram, o jo, blodsockret är på väg under 4. Nå, blev en paus och maten framför näsan. Efter det kan jag igen fortsätta. Så såna här pauser hör till mitt liv, tanka kroppen lite och sen fortsätta. Är ändå glad o nöjd att jag är en helhet, som...

Jo, livet har på nåt sätt kommit tillbaka. Menar inte att jag inte sku ha varit vid liv under dessa månader, men har fått eldsjälen i mej igen. Jag hittade för 2 veckor sen en blomrabatt jag "glömt" förra sommarwn o även annat som jag "inte orkat" med förra sommaren. Sommar 2017 ska jag NJUTA! Jag tror att jag accepterat allt med min diabetes för nu, fast jag nu i skrivandets stund kämpar med lite lågt blodsocker som inte riktigt vill stiga fast jag ätit 2 smörgåsar o druckit 2 glas mjölk. Harmar lite för hade tänkt gå ut med hunden, o nu vågar jag inte. Men accepterar det o det kommer flere fina sommarkvällar. Summerade ett år bakåt o det var ett helvetes år. Det många inte visste var t.ex att jag genomgick gynekologiska undersökningar eftersom mitt papa prov visade cellförändringar. Detta hände på våren 2016 o i september fick jag grönt ljus, men det ska ändå ännu följas upp. Min faster dog överraskande  i samma veva som jag ännu funderade på vad jag kansk...