Min pappa är bäst...

..ingen protest!
Har världens bästa pappa. Om någon stött mej här i livet så är det nog han. Han har fått mej att fundera på saker då jag nästan gett upp, och han har ändå alltid respekterat mina beslut.
Han har lyssnat, han har levt med i alla situationer o han har aldrig dömt mej fast jag inte varit den lättaste dottern man kan ha.
Nu då jag är sk.vuxen har jag/vi märkt hur lika vi är. Vi tänker ganska lika o fungerar ganska lika.
Vet inte varför jag idag tänker med kärlek på honom, men känns så skönt att ha en pappa som honom. Jag respekterar honom så mycket.

Vet ni att då jag fick diagnosen, så slutade han även med sina kaffe kex osv. ;)

Tack pappa för att du finns, är så lyckligt lottad att just jag är din dotter.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Tårar hela morgonen

Julen blir svår sa dom…

Då man blir så uppretad