En natt i svett...

Har nu under sommaren sett på Metsolat på Yle Arenan, och har blivit fast i det. Den är så bra. Rekommenderar! 

Igår tänkte jag snaska lite, så tog en "liten" skål med godis och njöt o såg på intrigerna i serien. 
Doserade insulin, för ni kan tro att sockret steg mycket av chocken av godis. 😉 
Det brukar ta sig, och då jag gick o lade mej var allt okej. 
Klockan 01.00 vaknade jag av nåt. 
Kände att jag var våt av svett, yr, hjärtat gick på som en hammare och jag var allmänt dåsig. Som man ju är då man vaknar efter 1-2 timmars sömn. 
Tänkte somna om men så slog det mej att bäst att kolla blodsockret ändå.
Tur det. 
Det visade 2,5 o pilen visade rakt ned,vilket betyder att sockret rasar ner.

Steg upp och gick sakta mak till godisgömman jag har, för hittade förstås inte "första hjälp" godiset vid sängen i all yrhet... Ska korrigera det idag. 😉 

Härligt att nåt fick mej att vakna, svett eller hjärtklappning eller vad det var men ändå härligt att kroppen meddelade att nåt är på väg att gå galet. 

Så blev så att säga fast för mina synder igår. Och ordentligt. Och fick igen en påminnelse om hur viktigt det är att komma ihåg hur mycket insulin jag sätter i mej, och hur olika doser sen ännu påverkar varandra i min kropp.

Är så nöjd, glad och tacksam att jag vaknade då i natt. Och att jag sitter här just nu med en mugg kaffe. 

Alltså PÅ RIKTIGT TACKSAM. ❤️ 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tårar hela morgonen

Bild
 Vet inte just vad som hände. Jag tänkte på något från förr och började bara gråta. Gråter fortfarande och vet inte egentligen varför jag började skriva.  Tror på något sätt att jag dämpat mina egna känslor de sista månaderna, och inte tänkt färdigt allt. Har dämpat pga olika orsaker som jag själv hittat på för att… har alltid haft någon orsak: ska till butiken, ska på jobb, ska göra det och det. Har inte velat erkänna hur mycket jag tänkt på hur väldigt mycket jag sku ha velat prata ut med någon som inte längre man kan prata med.  Jag och Stigu pratade aldrig ut om vår separation, och nu sitter jag här och är så arg på mej själv att jag inte tvingade honom att prata. Han har aldrig varit bra på att prata om sånt, som känslor osv.  Vi byggde upp vänskapen, men redde aldrig ut nåt annat. Men han kanske ville ha det så.  Så nu sitter jag här, och tänker på sånt som är omöjligt. Helt sjukt. Och undrar när jag får ro, så där hela tiden. Känner att jag är på spänn he...
Läs mer

Julen blir svår sa dom…

Bild
 Nååå, tänkte jag. Det blir väl det. Men så är livet, och tänkte eller ville inte tänka mer på saken. Nu är den här. Jul 2024.  Tills idag har det gått relativt bra. Stämningen finns kanske inte på samma sätt, men har haft en sån där mys pys tid här, med ljus och gran och adventsljusstake.  Julafton firas i Ekenäs, med söner, bror med familj och pappa. Allt är planerat. Är evigt tacksam för att det blir så.  Ändå kom saknaden och sorgen på som stora hus nu.  Sedan 1998 har Stigu varit med under julen. T.om efter separationen firade vi tillsammans och nu är han inte med. Kommer ihåg förra julen då han rökt fisk och var så stolt. ”Godare fisk får ni aldrig” sa han. Ni som kände honom vet precis vilken min han hade då han sa det.  Jag höll med och sa att du kan nog du.  Förra julen var lugn, kanske överraskande lugn. Stigu var kanske ganska trött redan då, men så är vi ju ibland. Bella var med, och jag gick ut med henne, och ”karana” blev här och hänga i ...
Läs mer

Då man blir så uppretad

Bild
 Vet ni dom där människorna ni har i er bekantskapskrets som vet och kan allt? De där som typ säger hur man ska känna, leva och göra. De där som har svar på allt. Jag personligen blir så uppretad av såna. Tur så finns det inte många såna i mitt liv.  Känns som om jag har enligt dessa haft ett liv fullt med bara bra saker, och att jag aldrig haft saker som fått ned mej. FEL!  I den här åldern jag är i så har jag verkligen upplevt saker, mer än den/dem jag syftar på, men banne mej de här typerna bara fortsätter o fortsätter berätta hur jag ska hantera saker. 😡 Jag är just nu inne i en period där jag vill känna mej behövlig, att få hjälpa osv. Jag känner mej så tom och onödig annars. Ändå sku jag inte orka ibland. De allvetare vet ju för min del säkert varför jag reagerar så här… 😉 Ja, till dessa allvetare kan jag berätta följande, och även kanske delge varför jag är jag idag, varför jag verkligen försöker njuta av de små sakerna som finns i livet. Jag har verkligen fått u...
Läs mer