Buster 17.7.2007-15.9.2020

 Husses bästa jaktkompis, mattes bästa länk kompis. Två "småhussen" som du Buster, satt på plats nu och då, då de gått igenom sitt tonårs rus... Buster med ett lynne som en strävhårig tax ska ha.

Älskad av oss alla. Du har varit med oss så många år, att du kommer verkligen att vara saknad. Väldigt mycket.

Just nu har jag gråtit i två timmar. Du har sett på mej, vandrat efter mej, för du känner mej. Du och jag har lunkat på här tillsammans i 13 år. Skriver detta den 14.9, imorgon vill jag inte skriva....

Du har hoppat upp i soffan då du märkt att jag mått dåligt, och av dej har jag många gånger fått kraft.

Du har meddelat att ut nu tanttadara, och så har vi gått ut tillsammans och världen har känts så mycket bättre efter det.

En gång gick vi i skogen och jag visste inte att man kan sjunka ner på en plats... Där stod du, och såg på mej att vad i all världen gör du... 😆

Ja, och världens bästa kökshjälp och köks sällskap var du... Där låg du på köksmattan och såg ifall nåt skulle falla då jag tillredde mat...Som det nog gjorde. "I misstag". Du och jag. Jag skämde bort dej nu och då. Du var värd det. 

Just lade jag mej bredvid dej och du lade dej genast på rygg för att få krafsar. Du fick krafsar, och tårarna bara rann. Du gav en puss. Du härliga Buster, du är guldvärd. 

Att ta avsked av ens bästa vän, och veta att imorgon efter jobbet finns du inte här mera. Ingen kommer emot och tigger ett tuggben. 

Blir en tung tid framför oss. Tomt. 

Finns just nu inga ord. Bara sorg. Får vara så. 

Du Buster, du lämnar ett spår i mitt hjärta. Mitt första husdjur. Älskar dej för evigt. 

TACK FÖR ATT VI FICK EN HÄRLIG TID MED DEJ. 💓