Allt har sin mening

God morgon,

Dagen igår gick ju jättebra. Utan rutiner och utan lunch. Efter begravningen var det kaffe med smörgåstårta och kinuskikaka. Min lunch var det. Men, klarade av det. Doserade enligt vad jag trodde, och blodsockret höll sig under 12. Åt en banan på hemvägen för är så van med en ordentlig lunch o var vrålhungrig! 

Hemma åt jag "lunch" vid 15 tiden. Trött var jag men man blir så då såna här dagar infinner sig, även en frisk människa. Begravningar är psykiskt påfrestande. Men hon vilar i frid nu. ❤

Träffade en fin människa igår utanför butiken, och vi har inte träffats på en tid, så vi blev o prata en stund. 
Hon berättade om sin livssituation o jag lyssnade o försökte sätta mig in i den.
Oj gud vad hon fått gå igenom!!!! 

Hela kvällen tänkte jag på henne, för hon kan inte göra nåt åt vissa saker. 
Satt mej in i hennes situation, där inte bara hon själv är inblandad, utan även hennes oro för de närmaste. I hennes situation lever man bara en dag i taget o hoppas att allt ska bli bättre. O här hjälper inte nån medicin eller så. 
 
Den här diskussionen i går kväll var SÅ bra för mej, kändes så skönt att få lyssna på henne o hoppas verkligen att jag hjälpte henne med mitt lyssnande. 

Tycker om människor som hon, som ärligt berättar om sitt liv. Som inte sätter upp fasader. 

Jag o min sjukdom lärde oss mycket igår: vi klarar av mer än jag trodde, och att andra strider mot sånt som man är totalt hjälplös i själv. Jag skickar så mycket styrka till dej, om du läser det här så vet du vem jag menar, o som jag sa: ring eller skriv, jag lyssnar gärna. Vi alla måste få prata av oss! 

Kram!

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tårar hela morgonen

Bild
 Vet inte just vad som hände. Jag tänkte på något från förr och började bara gråta. Gråter fortfarande och vet inte egentligen varför jag började skriva.  Tror på något sätt att jag dämpat mina egna känslor de sista månaderna, och inte tänkt färdigt allt. Har dämpat pga olika orsaker som jag själv hittat på för att… har alltid haft någon orsak: ska till butiken, ska på jobb, ska göra det och det. Har inte velat erkänna hur mycket jag tänkt på hur väldigt mycket jag sku ha velat prata ut med någon som inte längre man kan prata med.  Jag och Stigu pratade aldrig ut om vår separation, och nu sitter jag här och är så arg på mej själv att jag inte tvingade honom att prata. Han har aldrig varit bra på att prata om sånt, som känslor osv.  Vi byggde upp vänskapen, men redde aldrig ut nåt annat. Men han kanske ville ha det så.  Så nu sitter jag här, och tänker på sånt som är omöjligt. Helt sjukt. Och undrar när jag får ro, så där hela tiden. Känner att jag är på spänn he...
Läs mer

Julen blir svår sa dom…

Bild
 Nååå, tänkte jag. Det blir väl det. Men så är livet, och tänkte eller ville inte tänka mer på saken. Nu är den här. Jul 2024.  Tills idag har det gått relativt bra. Stämningen finns kanske inte på samma sätt, men har haft en sån där mys pys tid här, med ljus och gran och adventsljusstake.  Julafton firas i Ekenäs, med söner, bror med familj och pappa. Allt är planerat. Är evigt tacksam för att det blir så.  Ändå kom saknaden och sorgen på som stora hus nu.  Sedan 1998 har Stigu varit med under julen. T.om efter separationen firade vi tillsammans och nu är han inte med. Kommer ihåg förra julen då han rökt fisk och var så stolt. ”Godare fisk får ni aldrig” sa han. Ni som kände honom vet precis vilken min han hade då han sa det.  Jag höll med och sa att du kan nog du.  Förra julen var lugn, kanske överraskande lugn. Stigu var kanske ganska trött redan då, men så är vi ju ibland. Bella var med, och jag gick ut med henne, och ”karana” blev här och hänga i ...
Läs mer

Då man blir så uppretad

Bild
 Vet ni dom där människorna ni har i er bekantskapskrets som vet och kan allt? De där som typ säger hur man ska känna, leva och göra. De där som har svar på allt. Jag personligen blir så uppretad av såna. Tur så finns det inte många såna i mitt liv.  Känns som om jag har enligt dessa haft ett liv fullt med bara bra saker, och att jag aldrig haft saker som fått ned mej. FEL!  I den här åldern jag är i så har jag verkligen upplevt saker, mer än den/dem jag syftar på, men banne mej de här typerna bara fortsätter o fortsätter berätta hur jag ska hantera saker. 😡 Jag är just nu inne i en period där jag vill känna mej behövlig, att få hjälpa osv. Jag känner mej så tom och onödig annars. Ändå sku jag inte orka ibland. De allvetare vet ju för min del säkert varför jag reagerar så här… 😉 Ja, till dessa allvetare kan jag berätta följande, och även kanske delge varför jag är jag idag, varför jag verkligen försöker njuta av de små sakerna som finns i livet. Jag har verkligen fått u...
Läs mer